Jag tog ett par stapplande steg in på en tatami i slutet av 70-talet under ett påsklov för att provträna
judo. Efter första judopasset inleddes intensiva förhandlingar med Mor och Far om förskott på
veckopengen så att en gi kunde inhandlas.

Efter några år så insåg jag att man kunde göra mer än bara kasta, brottas och låsa. Man kunde ju slå
och sparka också. Detta i samband med att jag fick Ju-Jutsulegenden Björn Hornwall (Tyvärr avliden
sedan många år) som mattelärare i skolan gjorde att en ny värld öppnades (tyvärr inte
matematikens....). Jag fann Ju-Jutsu/Jujitsu

Efter några år som ”Knatte” på barnmattan så kom det första vuxenbältet 1981. Sedan fanns ingen
hejd på aptiten vad gäller kampsportandets buffébord.

Parallellt med Ju-Jutsu Kai testades Aikido, Karate, Kickboxning, Thaiboxning, Krav Maga och på
senare år en hel del MMA.

Första gången ett svart bälte knöts runt höften var 1991, då jag graderades till 1:a Dan i stilen Ju-Jutsu
Kai. Ett kringflackande liv gjorde att olika stilar avlöste varandra och insikten blev att tävlingsmoment
var mindre intressant än självförsvar.

Under åren har jag haft turen, glädjen och äran att ha många av de stora namnen inom kampsport
som ledsagare, men i början av det nya milleniet så korsades vägen med Soke JK Yamaue och Stilen
Gendai Bushi no Michi tog form, bearbetades och svettades fram för att så småningom bli en del av
International Bujutsu University (IBU), och senare även bli erkänd som en godkänd gren/stil av jujitsu
hos Daishoji Imperial Temple i Japan.

Som instruktör inom IBU har jag haft glädjen att åka runt i världen och både träna och instruera.
Jag har rullat runt på mattor, golv, gräsmattor, grusplaner, mm I stora delar av Europa, USA, Japan,
Brasilien, Thailand och Kambodja för att nämna några platser.

Jag är idag mycket stolt och glad över att ha Soke JK Yamaue som Stormästare, mentor och god vän.

En uppsjö av grader och titlar har passerat genom åren, men i skrivande stund är min styrande grad
6:e dan i Gendai Bushi no Michi Jujitsu, vilken jag också har äran att vara huvudinstruktör/stilchef i,
samt är av Soke Yamaue tilldelad Renchi ́s titel.

Under alla år så har en av mina viktigaste ledstjärnor varit att ha kul på mattan.

Så kände jag dag 1 när jag klev in på Judomattan i Vällingby, och så känner jag när jag kliver in på
mattan än idag. Mitt mål är att föra över den känslan till mina elever, gamla som unga.
Det ska hela tiden finnas en träningsglädje och en stark känsla av tillhörighet och gemenskap.

Efter mer än 45 års flåsande på mattan så är detta den korta versionen. Är du nyfiken på att höra den långa versionen så är du välkommen till dojon.
Keep kicking!

Renchi Håkan Ekenberg, 6 Dan